Har idag läst Melvin Morses bok "Närmare ljuset - om barns nära-dödenupplevelser". Mycket intressant läsning om det vi förkortar NDU (nära-döden-upplevelser).
(Under mina år här på jorden har två av mina vänner beskrivit något som jag endast kan kalla NDU-upplevelser, vilket har väckt min nyfikenhet. Den ena var en ung tjej som råkade illa ut under tsunamin i Asien. Mitt i det forsande vattnet klämdes hon fast mellan en palm och en flytande bil. Hon kände en oerhörd smärta, men plötsligt försvann smärtan och hon såg sig själv uppifrån skyn ligga där fastklämd. I nästa ögonblick forsade bilen vidare, hon var fri och tillbaka i sin kropp.
Den andra kvinnan var nära att drunkna. Hon halkade på ett halt berg då hon skulle bada, ramlade, slog huvudet och blev liggande under vattnet tills en person noterade hennes situation och drog upp henne. Hon kämpade tappert emot, ville inte alls upp ur vattnet, för hon hade sett glimten av en underbart vacker värld i ljus. "Det var så vackert", var hennes ord då hon drogs upp ur vattnet...)
Den andra kvinnan var nära att drunkna. Hon halkade på ett halt berg då hon skulle bada, ramlade, slog huvudet och blev liggande under vattnet tills en person noterade hennes situation och drog upp henne. Hon kämpade tappert emot, ville inte alls upp ur vattnet, för hon hade sett glimten av en underbart vacker värld i ljus. "Det var så vackert", var hennes ord då hon drogs upp ur vattnet...)
Melvin Morse är en läkare som skeptiskt började forska i berättelser hans barnpatienter berättade då de varit döda en stund, men sedan väcktes till liv igen. Gemensamt för nästan alla var att de möttes av ett starkt ljus som svepte in dem i något de beskrev som oändlig kärlek. De ville aldrig lämna detta ljus, men valde trots allt att återvända till sina föräldrar, då de fick löfte om att en dag få återkomma. Gemensamt för samtliga är också att de inte är det minsta rädda för att dö, för de vet att de en dag kommer tillbaka till en underbar plats...
Melvin Morse inledde alltså forskningen som en skeptisk läkare, men allt eftersom forskningen avancerade fick han pröva om sin tro. Hans patienters upplevelser har övertygat honom om att livet faktiskt fortsätter efter döden - och att vi alla möts av ett kärleksfullt Ljus när vår tid är kommen.
Ja, vad skall man tro??
Noteras bör att nästan alla religioner har tron på detta Ljus (som kallas Gud, Jesus, Allah, Buddha etc.) gemensamt. Det är endast de senaste två hundra åren vi vetenskapligt inriktade samhällen förnekat detta. Vi vill ha bevis - och de som eventuellt kunde bevisa något har eventuellt redan gått in i evigheten...
Vad tror du???
Eller har du någon egen erfarenhet?
*****
ANDRA SIDAN
*****
ANDRA SIDAN
Jag står vid havet. Det ligger ett skepp
vid kajen. Kaptenen låter morgonvinden gripa tag i seglen och skeppet
ger sig ut på den blå oceanen.
Det är ett vackert fartyg som är byggt för
långa färder. Jag står och ser på det när det glider i väg ända tills
det försvinner som en liten prick vid horisonten.
Just då hör jag att någon vid min sida
säger: « Nu har han lämnat oss.« Lämnat oss för vad? Bara försvunnit ur
synhåll för mig. Det är allt.
Han är lika vacker och välbyggd som när han
lämnade stranden. Detta att han har blivit allt mindre och tillslut
försvunnit är ju bara som jag ser det.
Just när rösten vid min sida säger att han
lämnat oss, finns det någon på en annan strand som ser honom dyka upp
vid horisonten och en annan röst som ropar: «Här kommer han!«
Är det så det är med döden, en horisont och en annan strand där någon väntar oss???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar